Program

Praktiskt

Tider: Programmet startar kl. 13.00 torsdagen den 19 februari och avslutas med gemensam lunch kl. 12.30
fredag den 20 mars.
Plats: Gustavsbergteatern i Gustavsberg. 
Deltagaravgift: 1000 SEK exkl. moms per person inkl. måltider och fika, som faktureras.
Fakturering sker trots avanmälan efter den 16 februari, eller om man uteblir.
Målgrupper: Förvaltare, beställare (arkitekter, antikvarier, tekniska konsulter m fl.), miljöspecialister,
traditionella målare och färgmakare.
Anmälan senast den 13 februari:  via länk https://forms.gle/rw42hV5j9iUwJ6Yv8. 
Om ni är fler från samma företag så anmäler ni er ändå individuellt via länken.
Förslag på logi: Hotell Blå Blom (https://blablom.se/). Rabattkod: MÅLA

TORSDAGEN den 19 februari

Värmdö kommun och Målerikollegiet hälsar välkomna!
13.00 – 13.10. Färg som material – inte bara kulör
För Värmdö kommun är färgval inte en detalj eller kulör, utan en del av vårt arbete med hållbarhet, kvalitet och ansvar för de miljöer människor använder varje dag. Användning av traditionella och förnyelsebara färgtyper möjliggör underhåll och förvaltning som är sunda för hälsa och miljö, som är beprövade. Det är material med dokumenterad funktion, åldring och med låg miljöpåverkan.
Rasmus Norling, kulturmiljöstrateg, Värmdö kommun och Björn Olsen, färgmakare, Målerikollegiet

Att bedöma miljö- och hälsofaror hos målarfärg

13.10 – 13.40. Materialval uppströms – konsekvenser nedströms
Vad har målarfärg med havet att göra? Det vi applicerar på byggnader stannar inte alltid vid väggen. Här ges ett systemperspektiv på hur materialval i byggda miljöer påverkar vatten och djurliv, klimat och långsiktig hållbarhet. Med utgångspunkt i mikroplaster, tillsatser och petroleumbaserade bindemedel diskuteras aktuella utmaningar. Punkten ramar in varför målarfärg är en strategisk miljöfråga – inte bara en teknisk detalj.

Emilia Staegemann, kommunekolog, Värmdö kommun

13.40 – 14.20. Miljömärkningar och klassificeringar av färg—i förhållande till verklig miljöprestanda
Hur bedöms egentligen målarfärgers miljö- och hälsoegenskaper, och vad säger de egentligen? Här ges en översikt över Svanen och andra märkningar och klassificeringssystem som används för att vägleda vid val av målarfärg. Fokus ligger på vilka kriterier som används, vilka begränsningar systemen har och hur olika aktörers intressen påverkar beskrivningen av färg. En viktig diskussion om transparens och risken för greenwashing.
Cathrine Bülow, biolog, Ekobyggportalen

 14.20 – 14.40. Ärlig färg – från innehåll till beslut
Vad finns egentligen i färgburken? Vad krävs för att kunna göra medvetna och informerade val av målarfärg? I detta föredrag introduceras begreppet ”ärlig färg” och hur rekodeklarationer kan användas för att synliggöra målarfärgens faktiska innehåll. Här ges exempel på hur transparenta beslutsunderlag kan byggas upp i praktiken.
Frida Lenzer, färgmakare på Av Jord AB/Målerikollegiet

14.40 – 15.10. Linoljefärg — beprövad och missförstådd
Linoljefärg har stor potential för långsiktig hållbarhet, men den möts av många myter och missförstånd. Här förklaras innehållet i linoljefärg, såsom pigment som zinkoxid (som ju föranleder faromärkningen ”döda fisken”) och missuppfattningar kring lösningsmedel.
Arja Källbom, färgforskare, Göteborgs Universitet/Målerikollegiet och
Richard Löwall, färgmakare och traditionell målare, Byggnadsvård Robertsfors/Målerikollegiet

15.10 – 15.40. Fika

Några goda exempel på användning av traditionella målarfärger

15.40 – 16.10 Färg av kalk, cement och vattenglas - Fakta och fiktion
Mineraliska färgtyper inom förvaltning och nyproduktioner ger hållbara, miljövänliga och hållbara putsväggar ute och inne. Här ges praktiska exempel och reflektioner över hur synen på dessa mineralfärger förändrats över tid, samt deras potential (och även nackdelar) för mikroplastfria byggprojekt. Kan man ”plastbanta” materialen inom nyproduktion, underhåll och kulturvård? Kan färgskikt ”andas” och vad betyder egentligen begreppet ”diffusionsöppen” färg?
Daniel Nymberg, restaureringskonsult, AB Daniel Nymberg

16.10 – 16.40. Linoljefärg på trä- och putsfasader — funktion, estetik och långsiktighet
Linoljefärg ger hållbara och vackra fasader. Med exempel från Göteborg, Visby och fler städer får deltagarna inblick i hur färgen åldras, hur den underhålls och vilka möjligheter den erbjuder för trä- och putsfasader.
Claes Hansen, färgmakare, Wibo Färg/Målerikollegiet

16.40 – 17.10.Fönster med lång livslängd och smidigt underhåll – linoljefärg som strategi
Vilka fördelar och nackdelar har linoljefärg vid fönsterrenovering? Här ges praktiska råd om planering, torktider och arbetsmetoder. Erfaren målarmästare visar hur kommunala bostadsbolag och bostadsrättsföreningar kan hantera ramavtal med konventionella entreprenörer och vikten av beställarkompetens samt stöd i målerisakkunnig. Fokus ligger på lösningsmedelsfri färg och långsiktigt hållbara resultat.
Antti Broman, målarmästare, MIFAB/Målerikollegiet

17.10 – 17.40. Bortom plast – exempel på naturliga färgtyper i offentliga interiörer
Hur kan naturfärger som kaseinfärg, bivaxlasyr, tempera, lera m. fl. fungera i offentliga miljöer? Här ges exempel på olika färgtyper, många med rötter i den tyska naturfärgsrörelsen— och därmed fulldeklarerade — samt deras användning i samtida byggnader. Här lyfts perspektiv på färg som del av arkitekturen, och inte bara yta.
Arja Källbom, färgforskare, Göteborgs Universitet//Målerikollegiet

17.40– 18.00. Målarfärg i miljöer där barn vistas
Barn vistas stora delar av sin dag i förskolor och skolor, vilket ställer särskilda krav på inomhusmiljön. I detta föredrag belyses frågor kring målarfärgers innehåll och kemisk exponering i miljöer där barn vistas. Med utgångspunkt i aktuell forskning ges en nykter bild av risker och kunskapsläge. Här ges också exempel på möjligheter med traditionella och naturbaserade färgtyper i barnens vardagsmiljöer och deras eget skapande.
Cathrine Bülow, biolog, Ekobyggportalen

18.00 – 18.30 Renovering och underhåll med traditionella färgtyper i kommunal bostadsförvaltning
Hur kan traditionella färgtyper bidra till hållbar förvaltning av kommunala bostäder? Här beskrivs hur underhåll, ekonomi och hyresgästernas vardag kan förenas genom medvetna färgval. Exempel ges från både äldre och samtida byggnader.
Sara Zentner, klimatspecialist och expert inom cirkulärt byggande, Stockholms stad (f d Stockholmshem)

Avslutning.
19.30. Gemensam middag på Kattholmen.
Var och en bekostar sin egen dryck.

 
FREDAGEN den 21 mars

Samling på Gustavsbergsteatern
8.00 – 8:10 Eftersnack, reflektioner från gårdagen.

Upphandling av traditionellt måleri

8.10 – 8.40.Målarfärg, friktion och förändring
Hur svårt kan det vara att välja en annan färgtyp för nyproduktion? Här delar ges konkreta erfarenheter från projekt där ambitionen varit att använda ekologiska och traditionella målningsfärger. Om hur ambition möter friktion – och om vad som faktiskt krävs för att få naturbaserade färger att fungera i praktiken.
Maria Block, arkitekt, Blockark AB

Maria Block, arkitekt på Blockark AB

8.40 – 9.10. Upphandling med sakkunnigt stöd
Kommunal upphandling av målerientreprenader ställer höga krav på både kravställning och uppföljning. Här ges exempel från bland annat fönsterrenoveringar och vad som kan hända när uppföljning saknas. Involvering av målerisakkunnig som stöd kan bidra till bättre kvalitet och långsiktigt hållbara resultat.
Fredrika Skördare, upphandlingsansvarig och Rasmus Norling, kulturmiljöstrateg, båda på Värmdö kommun

9.10-9.30. Uppdelning i grupper. Det tar 15–20 minuter att gå till varje plats från teatern.

9.30-12.30 Studiebesök

Gustavsbergs porslinsfabrik
År 1825 startades porslinstillverkning i Gustavsberg, men traditionen med bränd lera går längre tillbaka än så. Redan på 1600-talet anlades ett tegelbruk på samma plats som porslinsfabriken. Idag är Gustavsberg den enda tillverkaren i Sverige av porslin. Vi får en guidad tur i fabriken där vi får se hantverket bakom hur lera förvandlas till designklassiker.

Gamla Badhuset på Kattholmen
År 1916 byggdes badhuset på Kattholmen för arbetarna vid porslinsfabriken. Vattnet värmdes med spillvärme från den intilliggande kraftstationen. Under 2025 renoverades byggnaden som hade stora renoveringsbehov av Värmdö kommun. För entreprenören var det ett ovanligt projekt som krävde mycket nya kunskaper av både hantverkarna och byggledarna. För Johan Tingvall på Tyresöbyggarna var det en intressant och lärorik resa. Hör Johan berätta om projektet och hans insikter och erfarenheter av att ta sig an projektet.

Tornhuset

Byggnaden uppfördes 1898 som kontor till porslinsfabriken men inrymde även bland annat postkontor och väntsal för ångbåtstrafiken. Genom antikvarisk medverkan ändrades planerna från fönsterbyte till att befintliga fönster skulle renoveras med traditionella material och metoder. Hör antikvarie Kalle Anderberg och restaureringsarkitekt Andreas Engberg, bägge från Verket arkitektkontor, berätta om arbetet och den “byggnadshytta” som behövdes för att lösa de utmaningar som uppstod under projektets gång.

12.30— Gemensam lunch på Gustavsbergsteatern (med möjlighet att ta med lunch för de som behöver rusa!)  

KARTA